Mot Målet

Vi var uppe i ottan och åkte hemmifrån redan kl 6. Ett framdäck höll på att ramla av på väg till Gimo men det löste sig. Nervös blev man men jag var ut och kollade flera gånger på vägen. Ska åka och kolla däcken för efter bytet till sommardäck har jag obalans.
Väl framme fick Maria en vit rock och det var ju "hur pinsamt som helst" att behöva ta på den och ta av allt utom trosor och strumpor. Att vi var själva på salen och hon skule krypa ner under täcket direkt var inte förmildrande ;-).
Hon fick lugnande tablett och alvedon. Imponerade på sköterskan genom att svälja sina tabletter snabt och lekande lätt. Blev inte speciellt groggy av det lugnande utan lite småkaxig som vanligt.
Ca 8,20 fick vi börjaa rulla mot operation. Där fick hon lägga sig i en tandläkarsäng och de började förbereda med dropp, puls mätare och allt annat som hör till. det blev sedan väntan på narkosläkaren och då började jag känna av nerverna och för dålig frukost.
Hade vi behövt vänta 5 min till hade jag svimmat. Gullig personal gav mig lite saft och blodtrycket återhämtade sig. Maria kommer säkert ha otroligt roligt åt mig när hon vakna men jag var med henne tills hon somnade i alla fall.
Sitter nu på avdelningen och väntar.
Barn som kom in samtidigt med oss i morse har redan börjat åka hem. Barn som kom senare än oss har också åkt hem... men för mig kan det vara mer än 1h väntan kvar.
HAr hunnit med att revidera Torrers copperativa hyresgästförening och först nu plockat upp datorn.
Kommer fler rapporter senare...

Tänk gärna på mig och Maria!

Wickie!