Mot Målet

efter vårruset i tisdags...

Jag genomförde loppet på min sämsta lopptid någonsin. Trodde att jag i alla fall skulle orka springa hela vägen, eller i alla fall de första 20 minuterna - har sprungit 20 min i sträck på träning så det borde jag ha fixat!

Men inte, gick första gången efter bara 1,5 km och sedan blev det bara tuffare och tuffare. de sista två km var riktigt jobbigt och jag gick tom på "förupploppet" då det bara är ca 200m kvar och banan är kantad av människor.

Jobbigt att få svart på vitt att man inte är i form. Visst, jag är glad att jag kunde genomföra det överhuvud taget men det är inte roligt att inte orka och kunna som man vill.

Tar ett tag att smälta...

 

Wickie!

Men så sprang jag 5 min i sträck två gånger igår också! Det var jobbigt men kändes skönt. Är en bit kvar innan jag orkar springa någon längre sträcka men jag är på gång!

den 29/5 ska jag springa, eller försöka springa vårruset, 5 km, i Stockholm.

Vi är några tjejer på jobbet som peppar varandra så det ska bli kul. Stadsloppet i Östhammar kände jag inte för alls i år så det hoppade jag över.

 

Här är vädret toppen och hästarna har börjat få vara ute på nätterna. Skönt att inte behöva upp för att släppa ut dem. de får mat fortfarande men det är ingen panik med den eftersom de kan pilla i sig lite grönt mest hela tiden. Maten jag la ut i morse var inte helt slut så de har inte behövt svälta.

 

Elin har nu gått upp för att duscha, sedan ska vi baka muffins att mysa med - utan storasyster Maria eftersom hon har åkt med tåget till mormor och morfar och ska agera skogshuggare på mosters sommarstugetomt. Det kommer att se annorlunda ut när vi kommer dit nästa gång.

 

Ont i axlar och nacke har jag fått också - så att det värker och har blivit huvudvärk. Tur att man har en naprapattid nästa vecka! Ska försöka tigga till mig lite massage från alla mina hemmavarande familjemedlemmar - det skulle vara skönt...

 

Kram

 

Wickie!