Mot Målet

att vara långt hemmifrån när barnen ringer och är ledsna. Imorse ringde Erika och var aldeles förtvivlad. Hon var hård i magen och tyckte livet var allmänt jobbigt. Jag fick henne att ta Elins medicin och sedan hade det löst sig bra. Men det är jobbigt att inte vara hemma och kunna trösta och ta omhand.
De har klarat sig alldeles utmärkt och gjort mycket kul nun är jag varit borta men jag börjar få hemlängtan och tycker att bebisen kan komma ut nu så at jag inte varit här i "onödan".
Vet att det inte varit i onödan, syrran har behövt stödet men det skulle vara roligt att få vara med när jäntan ser dagens ljus. Vi hoppas att det blir någon av de närmaste dagarna nu - gärna imorgon för då blir födelsedatan 110322 och det är ju symetriska och bra siffror ;-)

Erika ringde just igen - hennes kanin ska tydligen få bli pappa! Agnes och hennes familj ska åka bort så Erika ska ta hand om Agnes två kaniner och då skulle de prova att para dem, så nu var hon superglad istället! Är man 10 år är det snabba kast!

Har jobbat hela dagen idag och varit ute på en promenad för att få röra på mig lite i alla fall. Imorgon blir det nog löpning och yoga om det inte blir bebis ;-)

Kram

Wickie!